Vårt sätt att arbeta med KBT och depression handlar om att uppmärksamma det sammanhang som problemen uppstår i. Depression uppkommer inte i ett vacuum utan i samspel med vår omgivning.

Karaktäristiskt för depression är initiativlöshet, trötthet och tankar om att livet är meningslöst. För vissa personer uppstår detta i samband med olika livshändelser, för andra finns ingen direkt händelse som förklarar ens reaktioner. Knutet till dessa upplevelser är också olika beteenden. Det är vanligt att man drar sig undan, undviker kontakt med andra människor och över huvud taget intar en passiv hållning gentemot såväl vardagen som nya utmaningar.

Exemplet nedan illusterar hur förloppet under en depression kan gå till:

   » Pär har genomgått en uppslitande skilsmässa. Det var hans hustru som tog initiativet och Pär är själv undrande till varför. I samband med separationen flyttar Pär till en egen lägenhet och han får svårt att hålla kontakten med flera av parets gemensamma vänner. Pär är först chockad och ledsen men efter ett tag blir han nedstämd och har mycket tankar kring att han inte duger något till och att ingen någonsin kommer att bli förälskad i honom igen. Han tappar lusten att vara social med vänner och efter ett tag gör han bara det nödvändigaste som tex att gå till arbetet och handla mat. Hemma är han mycket passiv. Han tittar mycket på TV eller så ligger han bara på soffan och grubblar. Även om han svarar i telefon så avböjer han nästan alltid de föslag till aktivitet som vänner kommer med. «

Denna historia representerar ett relativt vanligt händelseförlopp även om anledningen till nedstämdheten varierar. Ibland kan man inte peka på en specifik orsak till nedstämdheten, men det går så gott som alltid att hitta beteenden som vidmakthåller problemen. 

Depressionens förlopp kan beskrivas i följande modell:

För Pär var skiljsmässan den negativa livshändelsen. De direkta konsekvenserna var att han förlorade kontakten med någon han tyckte mycket om, men han miste även flera av de gemensamma vännerna. Detta beskrivs i modellen som ett ”mindre belönande liv”. De känslomässiga reaktioner Pär hade var först chock och ledsenhet, sedan nedstämdhet. Pär började i samband med detta att undvika att gå ut. Han blev passiv och ägnade mycket tid åt att grubbla över sin situation.

Det som sedan händer är att de beteenden som följer de känslomässiga reaktionerna ofta leder till att de negativa känslorna förstärks. Ju mer Pär undviker sina vänner och ju mer han grubblar, desto djupare blir depressionen. Problemen förvärras också genom att när Pär gång på gång avvisar och slutar att komma med förslag till sina vänner så tröttnar de. Ett ”mindre belönande liv” blir ännu mer dränerat på positiva saker.

Varför beter vi oss då på det här sättet? Beteenden som till exempel att grubbla, ligga på sängen, titta på TV och att avvisa vänners förslag kan vi benämna som ”undvikande”. Olika beteenden har alltså samma funktion. Vad är det då vi undviker? I Pärs fall undviker han att göra saker som känns jobbiga – att gå ut, att prata med vänner, att bara vara aktiv. Det som gör detta jobbigt är dels den trötthet Pär känner, men han påverkas även av tankar. ”Jag duger ingenting till” och ”jag är värdelös” är tankar som minskar sannolikheten att göra det som man ändå inte tror kommer falla väl ut. Denna onda spiral av undvikande och negativa känslor utgör kärnan i problematiken som vi kallar depression.  

Läs om beteendeaktivering i praktiken »

Läs mer om depression

» Depression

» Beteendeaktivering
mot depression «

» Beteendeaktivering i
praktiken

» Vanliga hemuppgifter