Läs mer » Inlärningsteori - operant inlärning  Det här avsnittet är en liten introduktion till grundläggande inlärningsteori, något som är en viktigt del i det arbete vi utför med KBT. Den intresserade kan hitta mer förslag till intressant läsning i litteraturlistan.
För att kunna förutsäga och påverka sitt eget eller andras beteenden är det viktigt att förstå varför vi beter oss som vi gör. Vanligtvis blir svaren på ”varför” ganska diffusa. Man förklarar kanske att man beter sig osäkert med att man hade en dålig uppväxtmiljö eller att man skriker på någon för att man är arg. Ibland förklarar vi beteenden utifrån faktorer som ligger långt tillbaka i tiden – ”det har med min uppväxt att göra”. Ibland använder vi i tiden närliggande förklaringar – ”jag blev provocerad av honom”. I andra sammanhang blickar vi framåt i tiden – ”jag blev rädd att han skulle slå mig”. För att förstå vad som styr beteenden är det viktigt att se till situationen där beteendet utförs. Ju närmre i tiden vi hittar förklaringar till våra beteenden, desto lättare är det att påverka dem. Ju längre bort man hämtar sina förklaringar, desto svårare blir det att veta om de egentligen stämmer. Ett exempel: Mikael har problem med ilska och blir ofta arg på sina vänner. Vanliga situationer är när någon säger emot honom eller när han inte får som han vill. Han skriker då och slår ofta näven i bordet. Många blir rädda för Mikael och oftast ger man med sig och låter honom få som han vill. Mikael är nu 27 år gammal men har haft de här problemen sedan barndomen. Mikaels far hade hett temperament och vid flera tillfällen slog han Mikael när han inte gjorde som fadern ville. Varför blir Mikael arg? En förklaring som ligger nära till hands är att det har med uppväxten att göra. Mikael blev slagen av sin far och har på så sätt lärt sig sin aggressionsproblematik. Detta är förmodligen en rimlig förklaring, men den hjälper oss inte så mycket att förstå eller påverka problemet här och nu. Ett annat sätt att förklara ilskan är att titta på vad som händer i de situationer som utlöser ilskan. Det är då viktigt att förstå dels vad som utlöste reaktionen hos Mikael, dels vad konsekvenserna blev. Här kan vi använda oss av en enkel modell: Situation --» Beteende --» Konsekvens Någon säger Mikael skriker Mikael får emot Mikael som han vill Vi kan här se att en viss situation aktiverar Mikael beteende. Vi kan även misstänka att konsekvensen dvs att personen ger med sig också styr Mikaels beteende. I många situationer är konsekvenserna viktigare när det gäller att styra ett beteende än situationen i sig. Detta kallas operant inlärning. Vi tar ett nytt vardagligt exempel: Situation --» Beteende --» Konsekvens Någon kör bil Personen Undviker Trafiksignalen stannar bilen att krocka / att få böter visar rött Om man var säker på att man vare sig skulle krocka eller få böter vid rött ljus skulle säkerligen många bilister köra. Situationen med rött ljus fungerar således bara som en ”igångsättare” av beteendet. Det är de förväntade konsekvenserna som verkligen styr hur man gör. Vi har lärt oss att om man kör mot rött är det stor sannolikhet att vissa negativa konsekvenser följer. De konsekvenser som vidmakthåller ett beteende kallas förstärkning. Förstärkningen kan både vara av den karaktären att man upplever någonting positivt eller att man blir av med något som upplevs negativt. Man benämner detta positiv respektive negativ förstärkning. I exemplet med bilen ovan styrs beteendet av negativ förstärkning – föraren undviker ju negativa upplevelser. I exemplet med Mikael kan vi anta att det handlar om positiv förstärkning eftersom Mikael förmodligen får som han vill. |
